Kategoriarkiv: GRAVIDITETEN

Räddningen för svullna fötter & händer – GRAVID

Den senaste månaden har varit ganska katastrof för mig. Dels så ligger Elle praktiskt taget bara på höger sida av mig (något hon gjort från allra första början typ), vilket med takten hon växt har nu mot slutet resulterat i att hon högst troligt ligger och stänger igen några kärl, så hela min högra sida är typ ganska sönder, den är alltid svullen och jämför man höger mot vänster, så är det dubbel storlek trots att båda sidor är svullna. Senaste 3 veckorna har jag blivit väldigt vätskefylld och svullen. Händerna somnar stup i ett, men speciellt höger sidan där mitt pekfinger t.ex alltid sover, Har inte ”känt det” på några veckor. Väldigt obehaglig känsla så den inte försvinner och blir normal.

När det kommer till fötterna, så är det främst mina vader som blivit svullna och sprängfyllda med vatten, de är verkligen stenhårda, och samma här mycket värre på högersidan än vänster. Fotknölarna/anklarna är också väldigt svullna, medan faktiskt själva fötterna inte är så farliga, förrän eventuellt slutet av dagen om jag gått mycket eller stått mycket längre stunder på benen.

Jag har kört med det normala, d.v.s. spola vaderna, fötterna med iskallt vatten i 5-10 minuter, eller gå ner och hoppa i havet en längre stund för att kyla ner hela systemet. Visst hjälper det och det känns mycket bättre efteråt, men tyvärr är det inte långvarigt. Nästan så fort temperaturen går tillbaka till det normala så återkommer svullnaden och ”tyngden” sakta, men säkert.

I förra veckan var jag ivög hos ZvezdanClassic MassageDavidshall och han gjorde som vanligt underverk. Då jag är gravid så man kan ju inte lgga ner på mage och få ordentlig massage, men han körde med en lymfdränerande på mina vader och fötter, la sedan på ett speciellt blött förband över hela fötterna och vaderna, innan han fortsatte på mina händer och fingrar för att avsluta med övre ryggen och bl.a. lite övningar för nacken då det är där vi gravida oftast får problem. Efter en halvtimme åkte förbanden av och jag fick lite mer massage samt ett kylande specialvatten på. Galet, men fötterna och vaderna kändes direkt sjukt mycket lättare och denna känsla höll faktiskt i sig veckan ut (var iväg i tisdags och fick det gjort). Så om någo av er lider av tunga ben så är han verkligen den ni ska vända er till, gravid eller ej 🙂

På min vanliga massage-genomgång av hela kroppen får jag tyvärr vänta lite, men snart är Elle ute och då ska jag komma iväg och få hela kroppen totallt genomgången av honom 🙂

Något ”positivt” som han sa var är att mina vader verkligen är sprängfyllda med vatten och likaså mina händer, så om han skulle gissa så kunde ca 10kg av det jag gått upp försvinna ganska snabbt med bebis och vatten. Trevligt att höra, har ju egentligen inte gått upp så mycket i ansikte och dylikt och de mesta kilona har kommit den sista 1,5 månaden utan att det egentligen har hänt något med storleken på kläderna. Har t.ex. samma storlek på gravidjeansen som jag köpte i vecka 18 som jag har nu, magen har ju blivit större och tygbiten där har blivit tajt, men annars är det inte så mycket förändring. Men mer om viktuppgången i ett annat inlägg 🙂

xoxo,

Vicky

Share

Min Slempropp Har Gått!

Så fort kan det gå. Jag bara kände ett splash, blev först rädd att det var vattnet då det blev lite blött, men när jag kollade ner i trosan så var det något slemmigt konstigt där. Tänkte direkt slemproppen och blev orolig iaf. Vet att den släpper innan man ska föda, men visste inte exakt vad det betydde, så det var bara att först slänga sig på Google och kolla upp hur en slempropp såg ut, finns ju olika, men till 99% så var det slemproppen i mitt fall efter jämförelse och däreftr då googla vad man gör och vad det betyder.

Skulle jag köra in till sjukhuset? Skulle vår Elle komma snart? Måste jag skynda mig så det inte går för långt för ett akutsnitt och jag skulle bli tvungen att föda normalt?!

Efter att egentligen inte fått så mycket till svar via Google mer än att det kan dröja 1dag uppemot 2-3 veckor efter att slemproppen lossnat så blev det iaf Kejsarsnittgruppen på FB där frågan fick ställas.

Efter mer googling och några svar på FB så visar det sig iaf att det inte är någon fara så länge jag inte får vrkar och det har jag inte. Elle ar superaktiv i magen som vanligt när klockan slår kväll, men såklart är jag mycket mer på min vakt nu för börjar det så blir det på med kläderna och iväg!

Det är idag asså 6 dagar kvar till min planerade KS och jag är i början av v.39 mer exakt 38+1.

xoxo,

Vicky

Share

Last Week As Pregnant OOTD

13823439_10210655904102212_1588363433_nI söndags så var det lite kallare, jeansen skulle ha åkt på, men båda gravidjeansen la i tvättkorgen, så det blev lite mer chic outfit med min marinblå Boss Orange klänning. Sen lever jag i Tommy Hilfiger flip-flops då de är formade efter fotsulan och stötdämpande vilket är en guds gåva till mänskligheten. Väskan är Ted Baker.13875003_10210655904222215_285298332_n 13866668_10210655904182214_1200144761_n   13871711_10210655904022210_228308839_n  13875123_10210655904142213_1471621934_n

xoxo,

Vicky

Share

Sköna Fullspäckade Söndag

Slut i rutan har fått ett nytt utseende de senaste veckorna. Jag är egentligen superpigg, vad som ger upp är mina fötter. Eller mer exakt fotleder som gör ont nästan direkt när jag vaknar och sedan svullnar upp en massa mer under dagen. Jag berättade för er innan om min magiska gräns som var under 4000 steg per omgång med vila för att klara av dagen. Vi är inne i något helt annat nu. Nu är det riktigt illa om jag gör mer än 4000 steg per dag, vilket jag såklart alltid gör, men jag märker av att det börjar värka och ta emot redan när jag passerar 3000 strecket. Jätteirriterande då man verkligen inte kan få något gjort och jag har ju fortfarande satt en hel del åt sidan nu till sista veckan innan Elle kommer.

I lördags höll jag verkligen på att dö, den dagen blev det nästan 10 000 steg, och jag fick sätta mig ner typ varannan minut på stolarna som fanns tillgängliga på XXXLutz när vi kikade runt där på bl.a. möbler.

13871711_10210655904022210_228308839_n(1)Igår söndag var också en fullspäckad dag, något färre steg, men med mer vila emellan, nästan 7500 steg, men på en dag som började klockan 8. Vi stod först på loppisen på Drottningtorget, därefter var vi hemma hos mina föräldrar en stund, innan vi körde iväg till Näset för att köpa en Petit Cherie moseskorg till Elle <3 (visar er senare idag), hem om en sväng för att byta om innan jag skulle iväg och träffa Kattis för en fika inne på Le Croissant, tillbaka hem och sp gick jag och E iväg och åt pizza på Västra Hamnens Pizzeria. Blev riktigt förvånad över de fantastiska priserna de har på både deras pizzor och allt annat de serverar. Annars är typ alla restauranger/matställen här nere rent ut sagt svindyra för vad de egentligen serverar. Två lyxpizzor med dryck gick på 200kr exakt detta kan jämföras med två halvsunkiga pastarätter på Sundspromenaden klockan 15.00 med två läsk för 315kr på ett av ”fiken”. Och ja, jag vet pizza är billigare, men även pizzor här nere ligger på nästan 150kr/st på de ställen som serverar de.13898314_10155122926419129_1522848911_o 13871867_10210655903902207_856552118_n 13918446_10155122926459129_1466877363_o

xoxo,

Vicky

Share

Kan Man Sakna Något Som Inte Finns?

Idag är det exakt en vecka kvar tills vår Bubulina kommer till världen. Eller max en vecka ska jag kanske säga, då man aldrig vet om det sätter igång innan, men om exakt 7 dagar har hon iaf inget val då plockas hon ut till oss <3

Jag får en massa frågor om jag är excited, etc, men ska jag vara ärlig så är jag ganska cool och chill. Låter kanske konstigt, men det är lite som om det inte kommit till mig än att vi kommer ha en liten bebis här att älska om några dagar 🙂 Något som dock hänt, redan sedan ett bra tag tillbaka är att både jag och E saknar henne. Kan man göra det med någon som inte finns än? Tycker det känns lite crazy att säga att man saknar henne, men det är så vi känner iaf, att vi vill att hon ska vara här redan 🙂 Är nu inne i vecka 39, dvs 38+0/1 (blev bakåtflyttad 1 dag på RUL).13901821_10155122882634129_182508565_o

xoxo,

Vicky

Share

Mer Eller Mindre Hårig Under Graviditeten?

Jag har hört väldigt mycket om hur hårväxten påverkas när man blir gravid. Hur rent ut sagt man börjar odla en massa hår på hela kroppen, som om det var en knapp man tryckte på och ju mer bebis växer ju snabbare kommer hårväxten på kroppen.

Jag vaxar i normala fall mina vader, brasiliansk och armhålor på Dermapeel och tänkte att nu kommer jag väl typ bli veckostammis hos Emilia för jag hatar verkligen hår och jag såg verkligen inte fram emot denna ökade hårväxt, speciellt då jag i vanliga fall har en väldigt liten/sakta hårväxt. Mina vader behöver vi t.ex bara vaxa varannan gång (d.v.s ca 1 gång per 1,5-2 månader), mina hårsstrån är nämligen mestadels genomskinliga och växer väldigt sakta frän början och efter flera års vaxning så är det ännu mindre.

Vad hände nu när min graviditet kom? Jo, hör och häpna, min hårväxt har blivit ännu sämre! Nu vaxar min vaderna var 3:e besök och då finns det nästan för lite att ta.

Hårväxten på huvudet dock har också avtagit, mitt hår växer annars i en racerfart och det har gått mer sakta nu än innan.

Den enda öknng jag fått är att min magen har fått en massa hår. Eller hår är fel att säga, fjun, genomskinliga, supertunna hårstån som ligger som en liten hinner från bh-kansten ner över hela magen. Väldigt svårt att ta foto på, men jag försökte 🙂

13835898_10155101288559129_89428546_o13835660_10155101122884129_603058190_oHur ser er hårväxt ut? Har ni fått mer eller mindre under graviditeten?

Har även fått vissa frågor, men även läst kommentarer om varför jag vaxar mig, eller varför man ens ska orka raka sig där nere när man är gravid? Även om man efter ett tag inte ser vad som händer där nere så känner man det och sen har man en partner, så varför ska man itne sköta sin hygien kan jag tycka? Samtidigt så är det en liten vardagslyx att unna sig, att känna sig ren och lets face it, kroppen rensar ut så mycket under graviditeten så finns det väl inget bättre än att vara så clean som möjligt så man känner sig bekvämare och renare?! Men alla är vi olika.

xoxo,

Vicky

Share

Jag Fick Mitt Kejsarsnitt – Skälen – 2:a Besöket Hos Läkaren

IMG_5590 Om någon av er har missat så fick jag mitt kejsarsnitt beviljat 🙂 Senast den 8:e Augusti så kommer vår lilla Elle till världen <3

Hur gick det då till? Och Hur fick jag det beviljat?

Jag började med att berätta för mn barnmorska vid min sena inskrivning att jag bara ville ha kejsarsnitt. Detta var runt vecka 15 om jag inte minns fel, då jag i början av graviditeten bodde i Turkiet och var i Sverige första gången sedan jag blev gravid först då. Hon sa då att det var lite tidigt att skicka en remiss för samtal och det skulle hon göra lite längre fram, mer exakt efter mitt senaste RUL, som skulle vara först i vecka 22 eller 23 (detta också p.g.a att jag inte skulle vara i Sverige utan befinna mig i Turkiet). Remissen skickades då.

Jag blev kallad till mitt första samtal med specialistbarnmorska på Kvinnokliniken här i Malmö den sista Maj, vecka 30, hon tyckte inte det fanns så mycket att diskutera vidare, d.v.s. jag behövde inte gå vidare till någon kurator utan skulle bli kallad att prata med en läkare direkt.

I vecka 32/33 fick jag träffa läkaren och det blev tvärstopp nästintill. Blev dock istället av honom skcikad till en kurator för eventuella samtal för att sedan få återkomma till honom.

Veckan efter var jag hos kuratorn, som förstod vad jag sa, än om jag var tvungen att överdriva en massa. Jag ljög inte direkt om något, men jag tycker det är ett sjukt samhälle som vi lever i där fullt ”normala” skäl inte ska räcka när det finns något som man verkligen inte vill gå igenom, utan att man ska behöva överdriva och hitta på mer ”känsliga” skäl för att få ett kejsarsnitt beviljat.

Knappa 2 veckor senare så var jag åter hos läkaren, efter att ha gjort olika extra prover för att se att allt var OK med bebisen. Detta var alltså i vecka 35/36 vilket han tyckte var väldigt sent. Denna gång var han mycket trevligare och mer ”förstående”. Han sa även att han i vanloga fall helst vill ha första kontakt med förlossningsrädda patienter redan runt vecka 23-25 för att kunna arbeteta med de och eventuellt kunna lösa några av problemen, vare sig det leder till en vaginal födsel eller ett kejsarsnitt i slutändan.

Det sista samtalet mer ingående då. Skälen till varför jag beviljades ett kejsarsnitt är då humanitära och ej medicinska.

1. Jag sa att får jag inte ett snitt i Sverige, så har vi pengar och kommer att boka in ett snitt i Tyskland. – Detta var helt sant, det fanns ingen chans till att jag skulle föda normalt i mitt huvud och vi hade pengarna om vi skulle behöva dessa. Vad många inte vet är dock att man kan få betala KS i utlandet själv, men att man får ersättning för det hos Försäkringskassan. Ja, det finns klausuler som säger att det endast gäller ”akut vård” i vistelse i ett EU land, MEN det går ej att bevisa att det ej gällde akut vård, då allt som har med graviditet att göra räknas som akut vård, så det är inget som FK har tid att lägga pengar på. – Detta var det största skälet, och något av det första läkaren sa till mig ”Du ger oss inget val, för får du inget KS här, så åker du till Tyskland och det är något vi inte vill”. För att gå djupare in på detta uttalnde så handlar det också om att jag som person i efterhand kan stämma både läkare och sjukhus för felbehandling/felbedömning, då jag väljer en sådan utväg att inte föda i landet jag bor i så visar det automatiskt på att min rädsla är så stor att jag inte går igenom en vaginal förlossning. För att inte alla om vad en eventuell stämning kan göra om något skulle gå fel i utlandet. Så i grund och botten så hade jag mitt triumfkort från början.

2. Förlossningsrädsla, jag tycker personligen inte att det är en förlossningsrädsla som jag har, jag vill helt enkelt inte föda vaginalt och tycker att det är helt fel för min kropp, något jag absolut inte vill att den ska gå igenom. Alla förlosnsingskador som kan uppstå, sprickor som kan bli så pass mycket värre och utvecklas så långt som stomi och svårigheter livet ut. Det är inte smärtan jag har något emot, utan efterverkningarna som kan komma, de bistående, som tyvärr ingen kan garantera uteblir och som tyvärr kommer upp till ytan mer och mer den senaste tiden.

3. Jag vill inte att någon pillar på mig där nere. Jag vill inte ha någon där nere. Detta var en bra bit överdrivet, men så mycket som jag inför alla samtal blev frågad om just ”sexuella övergrepp”, så insåg jag att detta var något som de tog mycket på. Jag har aldrig blivit sexuellt ofredad, men jag sa att om de skulle försöka tvinga mig till en vaginal förlossning så är det enligt mig som om de förgrep sig sexuellt på mig, ett sexuellt övergrepp, det är verkligen som jag såg det. Detta insåg jag dock tyvärr inte räckte, så när fler frågor kom om sexuellt umgänge hos kuratorn, så överdrev jag att jag inte tycker om, elelr aldrig har tyckt om att någon är där nere på mig, d.v.s. att oral tillfredställelse är något som jag bara vill ”get over with” och inget jag tycker om, något som snarare får mig att tense up än det motsatta. En halvsanning, jag är inget fan av oralsex och skippar det gärna om inte min partner tvungen vill göra det.

4. Senaste året har inte varit det lättaste, motgång på motgång, på motgång, och saker har verkligen inte gått lätt, och problem har uppstått med allt. Det har varit ett svårt år och jag sa att jag har på känn att något kommer att gå fel, jag bara vet det. Också en halvsanning, då jag sa att jag är säker på att något kommer hända med Elle om jag skulle tvingas till att föda vaginalt och att det hur som helst skulle få snitta ut henne. Som jag nämnde innan så fanns inte vaginal födsel på kartan för mig, så denna oron fann egentligen inte, men självklart känner jag att ett snitt är ett mycket säkrare val då hon kommer ut direkt och riskerna som kommer med en vaginal förlossning ej kommer och hon får läkarvård direkt om något inte skulle stå rätt till.

5. Jag sa att min mamma haft en hemsk förlossning och att hon sagt att det är det värsta hon gjort i hela sitt liv. Jag är ensambarn så de läser in lite annorlunda på det utan att man behöver säga mer. Jag sa att min mamma inte tycker att en förlossning är något att minnas utan något som ska glömmas så fort som möjligt. Inget man ska föreviga, och att hon sagt att hon tycker rent ut sagt att jag är dum i huvudet som skulle vilja ha med en förlossningsfotograf. Halvsanning här med. Det med förlossningsfotografen är sant, resten har jag väl läst in själv i hennes uttalande. Samtidigt sa jag att jag vill ju ha det helt tvärt om, min inställning, jag vill se fram emot det, se det som något jättefint, en stor milstolpe, som vi vill glädjas över och minnas och inte något man vill glömma. Och det är vad jag känner att en vaginal förlossning absolut inte skulle ge mig, utan istället just framkalla ångest och en massa stress för mig och babyn.

Allt som allt så innebar hela processen 1 specialist barnmorskebesök, 1 kuratorbesök och 2 besök hos läkare innan det blev godkänt. Första besöket var OK, men därefter hamnar man i en hemsk känslomässig och psykisk roller-coaster som jag tycker är helt onödig, jag tycker inte hanteringen är OK innan beslut. Jag tycker att var person som man träffar ska kunna ta beslutet om man får ett KS eller inte, tycker den personen inte att den har tillräckligt mycket info, eller tycker att man behöver vidare diskussion, ja då kan man skickas vidare, men att få svar som ”jag ger ju min rekommendation, men jag kan tyvärr inte ta beslutet om du får det beviljat eller ej, det måste läkaren göra”, det är hemskt. Jag förstår om dte handlar om medicinska fall, men inte när det går på de humanitära, då är det helt fel.IMG_5591

Nu känns det dock såklart jättebra. Har fått hem papper att fylla i inför ”operationen”, typ en hälsoredogörelse, sedan även kallelse för att träffa narkosläkare och ansvariga barnmorskor inför operationen. Detta har jag fått på torsdagen innan KS som kommer vara på måndagen, så 4 dagar innan.

Alla mina inlägg som har just med kejsarsnittet att göra och besöken listar jag nedan i datumordning från det första:

xoxo,

Vicky

Share

Elle Får Lite Varm Sol & Svalka

Vi gav upp det där ned att packa upp kläder i lägenheten när vi såg ut genom fönstret och insåg att vi har 2 minuter ner till Scaniabadet och solen lyser, så vi tog vår lunchsallad och handukar och gick ner och satte oss för att få lite solbränna och så småningom svalka oss i den sköna (iskalla) havet. Kan säga att min kropp, speciellt mina fötter, vader och lår uppskattade detta mucho. Har verkligen haft mycket värk de senaste 2-3 veckorna och de har börjat svullna en hel del.

Elle verkade gilla kylan också då hon inte busade i vattnet eller efteråt, först när magen fått på sig en hel del sol så började hon sparka och protestera mot värmen..hehe... Hon är mammas flicka redan, det får gärna vara stekhett, men AC ska finnas tillgängligt 😛

xoxo,

Vicky

Share

Var Medveten Du Också :)

13709593_10210552784324282_5511661_o 13730553_10210552783804269_49329364_o  13694067_10210552783324257_833291874_o 13709718_10210552783204254_471648814_o 13699465_10210552782884246_1133062834_o 13694298_10210552782684241_661082540_o 13711564_10210552782324232_256115772_oSluttampen. Nu är det verkligen inte långt kvar. Mindre än 3 veckor och de får gärna springa på snabbt. Mest av allt är jag typ bara obekväm typ i alla positioner och ställningar…haha.. Och vader , fötter och till viss del höfter ska vi inte prata om. Fake it ‘til you make it heter det iaf. Och med lite snyggt hår och snygga solbrillor på, så löser man det mesta 😉

Mina Anton Frans har änligen kommit efter lite misstag från Posten’s sida (who’s supriced?!). Assnygga brillor där man samtidigt vet att man gjort något bra då Anton Frans donerar hela 300kr av försäljningen per bågar till en välgörenhetsorganisations som man själv väljer. Jag valde Barncancerfonden.

Världen är full av utmaningar. När du köper ett par AntonFrans så gör du ett val om en bättre värld. Varje köp av ett par AntonFrans genererar en donation om 300 kr till den välgörenhetsorganisation som du själv väljer. För varje person som bär AntonFrans så blir vi fler som bidrar, vårt mål är att donera 1 500 000 kr till välgörenhet under 2016-2017.

xoxo,
Vicky

Share

Nöden Har Ingen Lag…

Det är inte långt kvar nu och det märks på symptomen som börjar bli ganska jobbiga. Trots att mina fötter inte svullnar så mycket så blir de supertrötta och en hel del svullna och vätskefyllda genom vaderna vilket resulterar i att de gör riktigt ont och är tunga. Idag tog vi med Trewor ner på Ribersborgsstranden och mina leggings gick inte upp alls, så det blev att gå in i havet med byxorna på. Fanns inget som skulle stoppa mina suktande vader och fötter från det kalla vattnet.

13692395_10155078756069129_1669876487_oDet enda som saknades var en stol jag skulle kunna sätta mig på mitt där ute 😛 Ca 15minuter gjorde verkligen underverk och när jag efter en liten stund på land stoppade fötterna i flip-flopsen så var de ganska lösa, så svullnaden gick verkligen ner även om den inte är så stor. Superskönt var det iaf 🙂 E kände inte alls lika mycket för att hoppa in i sina jeans så han kastade en fotboll för Trewor som var glad över att få simma 🙂 13709696_10155077961054129_1214026021_oblåsigt, välkommen till den svenska sommaren!

13709684_10155077961139129_1137432742_o  13730493_10155077961429129_869233680_o 13692114_10155077961329129_931849733_o 13662620_10155077960984129_450058113_o 13728445_10155077961244129_479212595_o 13730747_10155077961194129_44039305_o 13728283_10155077961079129_1886870339_o 13730726_10155077960934129_677232872_o 13730659_10155077960994129_141240844_o 13730556_10155077960909129_1316670042_o 13709594_10155077961119129_2092736078_o

Har ni andra gravida några tips för trötta och svullna vader och fötter? Förutom att ha de högt och vila. Krämer, salvor?

xoxo,

Vicky

Share