Kategoriarkiv: Elle 1-3år

Glad Midsommar!

Efter någon timme på Sibbarp med Elle, E och mina föräldrar så åkte vi hem för lite midsommarfirande (läs mat), rökt laxinlindade ägg, olika hemmagjorda potatissallader, nybakat vitlöksbröd, två oliak sillar (en polsk och en svensk), avocado med svartrom, grillad kycklingfilé och rostbiff. Som sedan avslutades med förska jordgubbar med glass och vispgrädde. Och ja, jag gkömde att fota :/

Elle stannade hos mina föräldrar, medan jag och E åkte hem för en lugn kväll. Jag har dragit på mig en förkylning och den täpper igen mig helt på kvällen (under dagen nyser jag bara).

Hur firar ni idag? Alla på tradiotionella firanden? 🙂

xoxo,

Vicky

Share

Mobbing på Förskolorna

Jag tycker att det är oerhört viktigt att föräldrar tar sitt  ansvar för att läsa sina barn hemma hur man beter sig i ”sociala” sammanhang. Vare sig det är med vuxna, andra barn elelr syskon så måste man tillrättavisa och berätta för barn vad som är ok och inte ok för de tar det med sig till förskolorna. Jag tycker det är superviktigt att man lär sina barn att vara snälla, dock utan att mena på att de inte ska få lära sig att försvara sig om det behövs.

Det finns t.ex. en liten pojke på Elle’s förskola, han är näst yngst, fyllde 2 år för ca en månad sedan. Han är verkligen ”mobbad” på förskolam, han kan sitta och barn sätter sig i en ring runt honom (bl.a. pojken som trampade på Elle), sedan börjar de småslå på honom och knuffa på honom tills han gråter, och pojken gör ingenting för att försvara sig, utan en ”lärare” måste komma dit och säga åt baren att så gör man inte. Jag tycker först och främst att det är jättehemskt att mobbingen börjar i en så tidig ålder, barnen på Elle’s avdelning är bara 2-3år gamla! Att de barn som utför mobbingen inte vet att man gaddar ihop sig emot en person är lika dålig, men vad jag samtidigt tycker är lite skrämmande är att den mobade pojken inte har blivit lärd att man måste säga emot/försvara sig på något sätt. Han satt alltså där i mitten, medan han blev runtknuffad utan at ens säga nej tills han tillslut började gråta, men inte en endaste gång gjorde han något motstånd, det tycker jag är skrämmande.

Vi har varit väldigt nogrnna med att lära Elle här hemma att säga nej när hon inte tycker om något. E kan ha rufsat henne i håret, eller liknande, bland slutar han direkt när hon säger nej och svarar ”okej”, så att hon ser att en ifrånsägning visar att hon inte gillar något, och ibland fortsätter han ett tag till, efter 2-3 nej blir hon arg och ”slår” på honom, då slutar han.

Vissa kan kanske inte hålla med mig, men jag tycker det är SUPERVIKTIGT i dagens samhälle att vi lär våra barn att ”inte vara offer”. Att gå ifrån en situation är lättare sagt än gjort, speciellt i en sådan låg ålder, så man måste ge barnen andra verktyg för att själva kunna stoppa något som går åt fel håll. Situationen som hände med Elle ute på dagisgården tycker jag visar ett perfekt beteende för att just stoppa ett påbörjat mobbingbeteende:

Elle satt i gruset och lekte så kom en av de större pojkarna och trampade henne på foten, hon säger och visar då till honom ”nej nej nej”. Han gick iväg, men kom tillbaka efter en stund och gjorde samma sak, ännu en gång säger hon argt ”nej nej nej”. Pojken gick, men efter en stund kom han tillbaka igen och trampar på henne, då blev hon arg och slog honom i ansiktet, så var det bra med det. Han gick iväg och gjorde inte så igen. Känns skönt att hon är så ”stark” i sig själv att hon kan försvara sig och lösa ”problem” själv. Kan tillägga att Elle är yngst på avdelningen.

Jag tror personligen att hade man lagt mer tid på att lära barn, från det att de är små hur vi bemöter ”mobbingbeteende” så hade mobbningen minskat markant. För mobbare vill bara ha offer som beter sig som offer.

Mitt ansvar som mamma är att lära MITT barn att vara snäll, men likamycket är det mitt ansvar att lära henne att kunna försvara sig mot de barn som inte är det.

Vad tycker ni om ämnet?

xoxo,

Vicky

Share

Cold Brew & Work Mode

Elle bestämde sig för att vakna strax efter 6 i morse…gissa min lycka…. Lämnade henne på förskolan klockan 9 och begav mig till EH här i Limhamn för att få lite work done. Jobbansökningar som ska skickas, alla mail som ska besvaras gällande mina sociala medier och snart ska jag ha ett möte här också, så det passade perfekt att sätta sig här i solen (eller i skuggan för annars ser man typ inget på datorn :/)

Cream cheese bageln är min favoritfrukost här, sen har jag upptäkt en ny favorit och det är nämligen Cold Brew creamy vanilla. Helt galet att jag gillar den då jag i vanliga fall inte vill ha det minsta sött när det kommer till kaffe, men denna 10-12h kallbrygg är supergod. Ni måste verkligen smaka om ni inte redan har gjort det 🙂

Ha en lovely fredag!

xoxo,

Vicky

Share

Hemma och nästan 40 gradig feber :(

Det började i söndags, Elle var väldigt grinig hela dagen hos mina föräldrar och sedan även här hemma på kvällen. Därtill började hon bli varm när hon skulle sova. Och mitt i natten tyckte jag att hon var riktigt het. Strax innan 3 på natten kollade jag hennes temp, 39,7 grader! Hon som annars inte är speciellt förtjust i suppensioner låg snällt och lät mig ge henne en, sen sov vi igen. Jag tyckte att hennes feber gick ner ite, men hon var fortfarande skållhet. 7.30 vaknade hon, pigg och glad, men fortfarande skållhet, 40.1 i feber visade termometern, men jag tog ett mått till (no touch termometer) och då visade den 39.8. Ännu en supp fick hon sedan åt vi lite och tittade på barnkanalen.

Trots att hon hade så pass hög feber så var hon förhållandevis pigg och faktiskt riktigt glad. Ingen förskola blev det såklart och suppen slog ner febern till 38,5 grader. Runt 10 sov hon igen, E tog henne ut en liten runda som hon somnade på. Jag anser alltid att frisk luft gör barn (och vuxna) bra oberoende på hur sjuk man är.

Runt efter 1,5h vaknade hon igen, glad, runt lunchtid var febern uppe strax över 39 grader igen så vi gav henne en supp till. Sedan kollade vi på Bambi blandat med Youtube. Hon åt lite banan, lite muffins ochs en ville hon ha pasta, så da kokade jag det till henne med lite majs och creme bonjour. Hon åt inte mycket av det. Då hela hon var stekhett så tappade vi upp ett kallare bad till henne, hon ville int ebada, men gick dit efter en stund och lekte med vattnet, innan hon faktiskt gick in i sitt Stokke badkar och lekte i säkert en 30-40min.

Efteråt kändes det osm febern hade gått ner en hel del, men strax över 39 grader var det uppe i runt 19 igen. Hon fick följa med mig till ICA och handla. Så grining :/ Hon fick en Twister på vägen hem och den lilla promenaden plus glassen slog ner hennes temp med 0,6 grader till 38,5.

Innan läggdags fick hon en dos med flytande Alvedon och sen hade vi det superkallt i rummet. Hon svettades ganska mycket, men hade ingen feber under natten. Hon fick väldigt mycket dricka (vatten med honung och citron), tror hon drack över 2 flaskor under natten. I morse vaknade hon först kl. 10, lite grining, lite småvarm, dock under 38 grader, så vi gav henne en dos med flytande Alvedon. Hon har lekt, men varit ganska grinig, ingen feber mer dock, så vi hoppas nu att det är över 🙂

xoxo,

Vicky

Share

Hur Mycket Frukt Äter Ni och Era Barn?

Jag blir alltid lika konfunderad när jag kommer hem till folk och jag inte ser någon fruktskål framme, eller ännu mer en tom fruktskål, som istället har några papper eller saker i sig. Sedan jag var liten så har vi alltid haft multum med frukt hemma, det har liksom aldrig tagit slut. Frukt har man tagit när man är hungrig, eller när man vill ha något sött. Det här med att ta en macka har aldrig funnits i mitt hushåll.

Jag tycker överlag att ”mack-kulturen” i Sverige är katastrof, vi lär våra barn från yngsta dar att ta en macka när man käner sig lite hungrig eller sugen istället för att ha olika fruktval. Jag ska inte säga att jag är lika duktig som min mamma på att ha frukt hemma, ibland tar det slut, men allt som oftast finns det en färgglad variation att välja från. Och vi försöker alltid att ha någon frukt uppskuren framme som Elle kan ta av om hon är hungrig.

Något som jag är väldigt positivt överaskad över att att de på hennes förskola serverar frukt två gånger under dagen. Först får de ett litet mellanmål runt klockan 9.30-10 och sedan serverad det även frukt (och mackor) till mellanmål runt 14-14.30. Frukten variera också från dag till dag vilket jag tycker är super positivt, så barnen får testa på olika smaker.

Jag är en person som gillar sur frukt, jag tycke rinte om när det blir för sött, även om jag älskar vattenmelon. Annars vill jag ha sura clementiner, sura apelsiner, kiwi som inte är för söt, hallon, blåbär etc. Elle är en allätare, hennes favorit är dock banan, jordgubb, vattenmelon och päron. Det enda som hon inte tycker om just nu är ananas. Hur ser ”frukt-kulturen” ut hos er? Köper ni hem frukt regelbundet och låter ni era barn testa olika sorter?

xoxo,

Vicky

Share

Inskolning av Elle – 21 månader

Denna vecka är Elle’s ”3:e” vecka av inskolning, men första veckan så var det måndag, onsdag, torsdag, fredag, vecka 2 var hon sjuk tyvärr (ögoninflamation) måndag, tisdag, onsdag, sen var torsdag en röd dag och fredag fick hon gå. Och så denna veckan så var jag sjuk i måndags, så hon har varit iväg tisdag, onsdag och så idag torsdag.

Elle är en väldigt själständig liten tjej och vi har låtit henne vara med andra från typ att hon var född. Jag har aldrig varit en hönsmamma om man säger så. Själva inskolningen har gått väldigt bra, i början var hon mer för sig själv, d.v.s. gick inte och försökte vara med med de andra.

En av dagarna i början när de lekte ute och hon satt i gruset och lekte så kom en av de större pojkarna och trampade henne på foten, hon säger och visar då till honom ”nej nej nej”. Han gick iväg, men kom tillbaka efter en stund och gjorde samma sak, ännu en gång säger hon argt ”nej nej nej”. Pojken gick, men efter en stund kom han tillbaka igen och trampar på henne, då blev hon arg och slog honom i ansiktet, så var det bar med det. Han gick iväg och gjorde inte så igen. Känns skönt att hon är så ”stark” i sig själv att hn kan försvara sig och lösa ”problem” själv. Kan tillägga att Elle är yngst på avdelningen, de flesta andra barnen är födda 2015. Kommer ta upp ”mobbing på förskola” i ett annat inlägg.

Elle har ”gråtit” när vi har gått, i typ 1 minut tills läraren har visat henne något annat att koncentrera sig på. Igår hade hon varit ledsen en stund under förmiddagen också, men däremot idag när Emre lämnade förskolan redan efter 5 minuter så sa hon hejdå och gick och lekte med de andra barnen.

Då hon är minst (jag tror det är p.g.a. detta) så är hon lite försiktig när det kommer att leka med de andra barnen, d.v.s. att gå in i lekar när de spelar boll eller liknande, hon stpr dock gärna och tittar, eller erbjuder ett annat barn en spade och så, så hon är absolut kontaktbar.

I onsdags var första dagen de skulle testa om hon skulle sova middag med barnen, i sovsalen ville hon inte sova och sedan tog de henne i hennes vagn, men inte där heller. Hon låg ner tyst, men sov inte, så vi fick komma och hämta henne. Igår vaknade hon först 8.40 här hemma och de sover middag runt 12, så vi bestämde från början att hon skulle hämtas innan läggning. Idag fredag ska de testa om hon vill sova igen, ananrs ringer de. Tänkte visa er planeringen vi fick för hennes inskolning:

  • Mån: 9.30-11 (med föräldrar)
  • Ons: 9-10.30 (med föräldrar)
  • Tors: 9-11 (med föräldrar)
  • Fre: 9-11.45 (äta lunch med föräldrar)
  • Mån: 9-11 (ingen lunch föräldrar gå ifrån)
  • Tis: 9-11.45 (äta lunch föräldrar gå ifrån)
  • Ons: 9-14 (sova föräldrar gå ifrån)
  • Fre: 9-14 (sova föräldrar gå ifrån)

Detta var planen, men verkligenheten har sett ut så här

  • v. 1 samma som ovan
  • v. 2 mån-onsdag sjuk, torsdag röd dag
  • fre: 9.00-11 (ingen lunch, med föräldrar)
  • v. 3 tis: 9-11.45 (lämna Elle själv efter ca 45min, hon äter lunch)
  • Ons: 9-12.30 (plan till 14) (lämna Elle efter ca 10 min, ville inte sova eller äta, så vi fick hämta)
  • Tors: 9-12.15 (lämna Elle efter 5 minuter, lunch)
  • Fre: 9-14 (lämnade typ direkt, lunch och försöka sova)

Hur har era inskolningar fungerat? Elle går på förskola på Limhamn.

xoxo,

Vicky

 

Share

Elle Har Fått Da… Förskoleplats ;)

Ja, jag ville skriva dagis. Ett barn på drygt 1 år går i mina ögon på dagis och inte något som kallas förskola. Ja, jag förstår att det sk ska kallas förskola då det finns en läroplan, men varför skulle något som kallas dagis inte kunna ha en sk läroplan för? Är jag helt ute och cyklar? Men iaf, det var inte dte jag skulle skriva om utan att Elle har fått en dagisplats.

Vi lämnade in papper i förra veckan och ville att hon skulle börja typ så fort som möjligt. Efter att ha besökt en förskola här på Limhamn. Vi hade valt 5 olika förskolor (eller 4, men en av de hade både inne och uteprofil). Förskolan vi var och besökte hade jag valt på en av de tidigare platserna, och den kändes inte alls bra i maggropen, kändes nergången, lite plats etc. Men vad vet jag, jag har aldrig varit på en förskola, så det kanske ser ut så? Därtill berättade personen som visade oss runt att vi troligtvis inte ska räkna med att få en plats innan efter sommaren då det är mitt i terminen nu och allt fullt, men så efter bara några dagar dök besked upp att hon fått plats på RF Bergs här på Limhamn. Vårt 5:e hands val, men efer att ha kört förbi förskolan och tittat mer på nätet, så förstår jag inte alls varför jag valde den så pass långt ner för den verkar jättebra (nu har vi inte varit inne, men hitintills så).

Så den 30:e april, dvs om knappa 2 veckor börjar vi inskolningen. Någon annan som har barn på RF Bergs Förskola?

xoxo,

Vicky

Share

Sjukstuga Deluxe

Vi är tillbaka i Sverige.… Ett stort välkomnande fick vi med att hela familjen varit supersjuka. Min mamma och pappa, Elle har haft nästan 40 graders feber i en veckas tid och varit supergnällig, därtill hostat och varit förkyld, samt varit så där mammig som bara sjuka barn blir. D.v.s. jag ska göra allt med henne och hon har varit on top off me 23 av dygnets 24 timmar. Och då även sovit på mig under natten.

Jag började med att ha migrän två dagar, vilket har varit hemskt när hon har varit så needy, då jag helst av allt bara har velat legat i sängen, tyst och mörkt… något jag kunde glömma med en gnällig, gråtande 19månaders. Och eftersom hon varit så mycket på mig så smittade hon såklart mig också, 2 dagar med feber, inte så himla hög på termometern, men det kändes som om jag brändes på bål inombords och så därtill världens halsont med en del rethosta därtill sedan igår. Emre klarade sig undan fram till igår morse, men nu är han också sjuk.

Elle var dock redan mycket bättre igår, ingen feber under natten eller dagen, lite hosta kvar, men hon är fortfarande ganska gnällig även om hon är mycket gladare än förut.

Det är så sjukt för under de 15 månaderna i Antalya så var vi inte sjuka en endaste gång och så kommer man tillbaka till Sverige så kommer det som ett brev på Posten…

Behöver jag tillägga att jag är helt slut? Jag ger en sådan himla stor eloge till alla ensamstående mammor/pappor för jag personligen tror inte jag hade klarat det själv.

xoxo,

Vicky

Share