En Gråtattack på Sjukhuset

13895314_10155166996264129_4282072396733326355_nMot slutet av graviditeten så flödade hormonerna, efter att Elle kom så är det väl inte direkt så att de bara försvinner puts väck, men vet inte om jag kan skylla på hormonerna när det kommer till denna händelsen. Dag tre så kom sjuksköterskan in på morgonen och skulle göra en hörselundersökning på Elle, jag tyckte det tog lång tid, kändes som det iaf och sköterskan såg väl inte helt nöjd ut. Så säger hon, ja det går tyvärr inte att kolla något nu, hon har för mycket babyfett kvar i öronen så signalerna går inte fram, detta bör dock smälta bort av sig själv allt eftersom så vi får försöka senare. Men du behöver inte oroa dig, vi försöker lite senare innan ni går hem.

Tankarna som for i huvudet, under tiden för undersökningen också så såg jag ju att ”något var fel”. Och trots att sjuksköterskan sa att det högst troligt bara är fosterfett som ligger i vägen och att signalerna därför inte går igenom, så var det enda som jag kunde tänka på att vår lilla prinsessa inte kunde höra. E var just under tiden iväg på toaletten och när han kom tillbaka så gick sjuksköterskan precis och det bara brast för mig, jag började storgråta, världens gråtattack och jag kunde inte ens förklara för honom vad som var fel och jag satte säkerligen hur myket skräck som helst i honom under den minuten det tog för mig att samla mig iaf litegrann för att förklara. Vilket inte heller var mycket bättre för jag sa att det inte gick att få något resultat och tänk om hon inte hör något 🙁 Jag sa såklart också vad sköterskan sagt, men ändå, tänk om det inte var det?!

Ca 6h senare ett litet tag innan vi skulle lämna sjukhuset så var det dags för testet igen, ihop med ett test för gulsot som görs på huden. Detta värde ska ligga under 200 för att vara bra och Elle låg på 116 vilket är sjukt bra s det var positivt. Det var dock inte vad hela min hjärna var inställd på, jag glodde på apparaten som skulle in i hennes öron, med skräck, med avsky och E var också knäpptyst, detta var ju sanningens minut, jag fasade dels resultatet, men även ännu en gång ett svar som ”fortfarande för mycket fosterfett, vi får testa igen senare”. In i ena örat, sedan andra och så säger hon ingenting, vi höll på att dö och så kommer det: ”Allt ser jättebra ut, perfekt resultat”. Vi kunde andas ut, lättnadens suck.

Och ja, jag var kanske dum som oroade mig i onödan, men tänk om? Folk säger att ens världsbild vänds upp och ned när man får en bebis och jag fick den frågan av en vön kort efter att Elle var född, då hade jag aksnke inte riktigt haft tid att smälta och känna av, stämma av, men när ”något hände”, ”något var fel” med vår lilla sessa, då känner man att ”Ja, allt har förändrats <3”. 14045592_10155167001704129_7052347557544678193_n

xoxo,

Vicky

Share

En reaktion på “En Gråtattack på Sjukhuset

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.