månadsarkiv: juni 2018

Glad Midsommar!

Efter någon timme på Sibbarp med Elle, E och mina föräldrar så åkte vi hem för lite midsommarfirande (läs mat), rökt laxinlindade ägg, olika hemmagjorda potatissallader, nybakat vitlöksbröd, två oliak sillar (en polsk och en svensk), avocado med svartrom, grillad kycklingfilé och rostbiff. Som sedan avslutades med förska jordgubbar med glass och vispgrädde. Och ja, jag gkömde att fota :/

Elle stannade hos mina föräldrar, medan jag och E åkte hem för en lugn kväll. Jag har dragit på mig en förkylning och den täpper igen mig helt på kvällen (under dagen nyser jag bara).

Hur firar ni idag? Alla på tradiotionella firanden? 🙂

xoxo,

Vicky

Share

Mobbing på Förskolorna

Jag tycker att det är oerhört viktigt att föräldrar tar sitt  ansvar för att läsa sina barn hemma hur man beter sig i ”sociala” sammanhang. Vare sig det är med vuxna, andra barn elelr syskon så måste man tillrättavisa och berätta för barn vad som är ok och inte ok för de tar det med sig till förskolorna. Jag tycker det är superviktigt att man lär sina barn att vara snälla, dock utan att mena på att de inte ska få lära sig att försvara sig om det behövs.

Det finns t.ex. en liten pojke på Elle’s förskola, han är näst yngst, fyllde 2 år för ca en månad sedan. Han är verkligen ”mobbad” på förskolam, han kan sitta och barn sätter sig i en ring runt honom (bl.a. pojken som trampade på Elle), sedan börjar de småslå på honom och knuffa på honom tills han gråter, och pojken gör ingenting för att försvara sig, utan en ”lärare” måste komma dit och säga åt baren att så gör man inte. Jag tycker först och främst att det är jättehemskt att mobbingen börjar i en så tidig ålder, barnen på Elle’s avdelning är bara 2-3år gamla! Att de barn som utför mobbingen inte vet att man gaddar ihop sig emot en person är lika dålig, men vad jag samtidigt tycker är lite skrämmande är att den mobade pojken inte har blivit lärd att man måste säga emot/försvara sig på något sätt. Han satt alltså där i mitten, medan han blev runtknuffad utan at ens säga nej tills han tillslut började gråta, men inte en endaste gång gjorde han något motstånd, det tycker jag är skrämmande.

Vi har varit väldigt nogrnna med att lära Elle här hemma att säga nej när hon inte tycker om något. E kan ha rufsat henne i håret, eller liknande, bland slutar han direkt när hon säger nej och svarar ”okej”, så att hon ser att en ifrånsägning visar att hon inte gillar något, och ibland fortsätter han ett tag till, efter 2-3 nej blir hon arg och ”slår” på honom, då slutar han.

Vissa kan kanske inte hålla med mig, men jag tycker det är SUPERVIKTIGT i dagens samhälle att vi lär våra barn att ”inte vara offer”. Att gå ifrån en situation är lättare sagt än gjort, speciellt i en sådan låg ålder, så man måste ge barnen andra verktyg för att själva kunna stoppa något som går åt fel håll. Situationen som hände med Elle ute på dagisgården tycker jag visar ett perfekt beteende för att just stoppa ett påbörjat mobbingbeteende:

Elle satt i gruset och lekte så kom en av de större pojkarna och trampade henne på foten, hon säger och visar då till honom ”nej nej nej”. Han gick iväg, men kom tillbaka efter en stund och gjorde samma sak, ännu en gång säger hon argt ”nej nej nej”. Pojken gick, men efter en stund kom han tillbaka igen och trampar på henne, då blev hon arg och slog honom i ansiktet, så var det bra med det. Han gick iväg och gjorde inte så igen. Känns skönt att hon är så ”stark” i sig själv att hon kan försvara sig och lösa ”problem” själv. Kan tillägga att Elle är yngst på avdelningen.

Jag tror personligen att hade man lagt mer tid på att lära barn, från det att de är små hur vi bemöter ”mobbingbeteende” så hade mobbningen minskat markant. För mobbare vill bara ha offer som beter sig som offer.

Mitt ansvar som mamma är att lära MITT barn att vara snäll, men likamycket är det mitt ansvar att lära henne att kunna försvara sig mot de barn som inte är det.

Vad tycker ni om ämnet?

xoxo,

Vicky

Share

IOAKU-event – The Jewelery To Look For

Förra veckan gick jag och hämtade upp Elin efter hennes sista kund och så gick vi bort till ”nya” MJS (ja, jag har inte bott i Sverige på 15 månader, så jag har helt missat deras re-vamp) där IOAKU hade bubbelevent i ett av rummen. Jag kan vara litge tråkig när det kommer till smycken, så jag gärna har mer basic pieces, men Fanny Ek som är designern gör så himla vackra statement pieces att jag blir helt in awe, när jag ser alla stora halsband på alla och vill bara ha ha ha. Men med åren har jag blivit lite mer smart än att göra en massa impuls köp, och då jag älskar örhängen och typ älskar allt från det super basic till det mer avancerande som IOAKU kommer ut med så satsar jag mina pengar där, så blev en hel del som fick komma med hem iaf.

Innovationen i IOAKU’s örhängen är att man kan ”plocka isär” de, så t.ex dessa hängande rosa han jag antingen bära bara som en ”plopp”, eller med bara en av pendlarna, så man kan variera sig en massa även om man köper bara ett par vilket jag tycker är great!

Eddie Fischer, Moi och IOAKU’s designer Fanny Ek

med min fina Elin <3

Hur fina är inte deras sunnies?!  

vill ni se vad jag köpte? Kolla in videon från eventet längst upp i inlägget 🙂

xoxo,

Vicky

Share

Cold Brew & Work Mode

Elle bestämde sig för att vakna strax efter 6 i morse…gissa min lycka…. Lämnade henne på förskolan klockan 9 och begav mig till EH här i Limhamn för att få lite work done. Jobbansökningar som ska skickas, alla mail som ska besvaras gällande mina sociala medier och snart ska jag ha ett möte här också, så det passade perfekt att sätta sig här i solen (eller i skuggan för annars ser man typ inget på datorn :/)

Cream cheese bageln är min favoritfrukost här, sen har jag upptäkt en ny favorit och det är nämligen Cold Brew creamy vanilla. Helt galet att jag gillar den då jag i vanliga fall inte vill ha det minsta sött när det kommer till kaffe, men denna 10-12h kallbrygg är supergod. Ni måste verkligen smaka om ni inte redan har gjort det 🙂

Ha en lovely fredag!

xoxo,

Vicky

Share

Hemma och nästan 40 gradig feber :(

Det började i söndags, Elle var väldigt grinig hela dagen hos mina föräldrar och sedan även här hemma på kvällen. Därtill började hon bli varm när hon skulle sova. Och mitt i natten tyckte jag att hon var riktigt het. Strax innan 3 på natten kollade jag hennes temp, 39,7 grader! Hon som annars inte är speciellt förtjust i suppensioner låg snällt och lät mig ge henne en, sen sov vi igen. Jag tyckte att hennes feber gick ner ite, men hon var fortfarande skållhet. 7.30 vaknade hon, pigg och glad, men fortfarande skållhet, 40.1 i feber visade termometern, men jag tog ett mått till (no touch termometer) och då visade den 39.8. Ännu en supp fick hon sedan åt vi lite och tittade på barnkanalen.

Trots att hon hade så pass hög feber så var hon förhållandevis pigg och faktiskt riktigt glad. Ingen förskola blev det såklart och suppen slog ner febern till 38,5 grader. Runt 10 sov hon igen, E tog henne ut en liten runda som hon somnade på. Jag anser alltid att frisk luft gör barn (och vuxna) bra oberoende på hur sjuk man är.

Runt efter 1,5h vaknade hon igen, glad, runt lunchtid var febern uppe strax över 39 grader igen så vi gav henne en supp till. Sedan kollade vi på Bambi blandat med Youtube. Hon åt lite banan, lite muffins ochs en ville hon ha pasta, så da kokade jag det till henne med lite majs och creme bonjour. Hon åt inte mycket av det. Då hela hon var stekhett så tappade vi upp ett kallare bad till henne, hon ville int ebada, men gick dit efter en stund och lekte med vattnet, innan hon faktiskt gick in i sitt Stokke badkar och lekte i säkert en 30-40min.

Efteråt kändes det osm febern hade gått ner en hel del, men strax över 39 grader var det uppe i runt 19 igen. Hon fick följa med mig till ICA och handla. Så grining :/ Hon fick en Twister på vägen hem och den lilla promenaden plus glassen slog ner hennes temp med 0,6 grader till 38,5.

Innan läggdags fick hon en dos med flytande Alvedon och sen hade vi det superkallt i rummet. Hon svettades ganska mycket, men hade ingen feber under natten. Hon fick väldigt mycket dricka (vatten med honung och citron), tror hon drack över 2 flaskor under natten. I morse vaknade hon först kl. 10, lite grining, lite småvarm, dock under 38 grader, så vi gav henne en dos med flytande Alvedon. Hon har lekt, men varit ganska grinig, ingen feber mer dock, så vi hoppas nu att det är över 🙂

xoxo,

Vicky

Share

Recension: Kajuteriet – Limhamns Småbåtshamn

Det känns som om Kajuteriet har blivit ett av de mest populärar ”hängställena” i Malmö den senaste tiden. Det har enligt mig fått sig ett totalt facelift med sin ”stranddel”, sina DJ-kvällar varje fredag, servering istället för self-service. Det är ett helt underbart ställe lägesmässigt, vart man än sitter så blickar man ut över småbåtarna, havet, Öresundsbron och en fantastisk solnedgång, men hur ”står allt till”?

Igår prommenderade vi bort för att ta något att dricka, samt äta middag, utan att ha bokat fick vi en matplats på terrasen, kanske inte direkt något man ska chansa på, då det egentligen var ganska knökfullt, så att ringa innan är nog att föredra. Vi fick beställa väldigt snabbt, nästan lite stressbeställa drickan med en stressad servitris över oss.

4 ostron till förrätt och sen beställde jag fish and chips med pommes och tataresås (165kr) och E beställde deras klassiker, d.v.s ryggbiff på planka, medium stekt med potatis, lökring (ja, en styck), sparris och bearnaisesås (255kr). Vi blev serverade isvatten snabbt, men tog lite längre än det borde innan vår beställda dricka dök upp vid bordet (rosévin och en 50cl öl). Något vi nästintill hann dricka upp innan maten kom väldigt långt senare, ryggbiffen och F&C, jag säger då att vi beställt ostron också, ”ja de kommer strax”. Väldigt konstigt kan jag tycka att en förrätt dyker upp 3 minuter efter att man blivit serverade huvudrätten.

Första tanken när både min och E’s plankor med mat kom in är att där finns ju ingen mat. Den minimala ryggbiffen han serverades med en enorm bit av fett på, var allt annat än vad man kunde önska sig av den dyraste rätten på menyn, somdärtill kallas deras klassiker, en lökring och två väldigt trötta och hängiga sparrisar, därtill var ryggbiffen kall!! När en annan servitris kom 3 minuter senare med potatisen i eget gjutjärn, så såg inte de heller speciellt roliga ut, de vr också kalla och torra därtill. Vi påpekade att biffen var kall, ”är det kallt??” tog ett antal sekunder innan hon ens erbjöd sig att byta ut den, d.v.s. beställa en ny, men E var vid detta laget så hungrig så han sa att det var ”OK”. E’s recension, elelr ord var ”skulle aldrig komma hit för att äta igen, och med denna planka har jag inen lust att beställa planka ever again…någontans”. Trots att det inte var min mat, så anser jag att det vi fick serverat för 255kr var helt oacceptabelt.

Min fish & chips såg inte heller speciellt rolig ut, inte det minsta, no love, men jag skulle smaka det också. Torskfilén var så torr att om jag ska vara ärlig så har jag nig aldrig ätit något så torrt, använde upp hela tatare-såsen på en av bitarna. Därtill var det rent ut smaklöst. Jag smakade på en pommes och lämnade resten, saggiga och rent ut sagt äckliga. Har ätit bättre f&c från en food truck vid caroli, och de kostade 59kr. Tataresåsen var OK, men även den smaklös. Beställde även samtidigt som matn kom in ett glas rosé till, det kom in när jag precis var färdig med min mat…Så skulle jag ge matbetyg så vet jag inte ens om Kajuteriet är värt 1 stjärna av 5.

MEN…

Ostronen, fantastisk, stora, färska och så goda med en liten bit dill på varje som pricken över i:et var de fantastiska. Rödlöksvinegretten kunde även den haft lite mer smak, men den var helt OK den också. För ostronen kommer jag gärna tillbaka och tar ett glas prosecco på deras beach-avdelning.

xoxo,

Vicky 

Share